Hemsidan använder cookies. Se vår integritetspolicy för mer information. För att godkänna användningen av icke-essentiella cookies, klicka "Jag håller med".
AvfärdaJag håller med
LEDARE
Välkommen, på riktigt!
Illustration Julia Britschgi
Äntligen kan vi presentera ett fysiskt nummer av tidskriften IDÉ. Trots några obligatoriska omvägar har vi i redaktionen aldrig tvivlat på visionen om det tryckta numret, och sedan tidskriftens digitala lansering i maj 2021 har en ständigt växande redaktion arbetat hårt för att realisera den. Vi tror nämligen att det finns en särskild känsla involverad när vi kan skåla över en bunt häftade papper. Det virtuella ordets viktmått, byggt av ettor och nollor, har inte samma grad av fysisk närvaro. Det digitala formatet öppnar ständigt upp för att potentiellt förändras medan det tryckta ordets oåterkallelighet skapar en annan förnimmelse av kontinuitet – en fysikalisk grund för ihågkomst.
De texter som utgör IDÉ:s första tryckta nummer rekryterades inte till en förutbestämd tematik. Men som helhet förekommer det likväl en självrannsakande ton i texterna som ifrågasätter krafterna bakom mänsklig verksamhet och som sätter dagsaktuella teman i perspektiv. Vi noterar sålunda att det finns en gemensam nerv i texterna – en nerv som visar att köttets längtan och dödens förtrollning fortfarande är krafter att räkna med.
I numrets första essä diskuterar Johannes Malmgren gränsdragningarna mellan konst och vetenskap, och ger dig svaret på varför du antagligen tycker ellipser är vackrare än cirklar. Därefter tar Ella Ortman med dig till Galgberget i Visby och ger ett historiskt perspektiv på varför vi inte vill se Christian Eriksen dö på fotbollsplanen i direktsänd tv. Filippa Werner Sellbjer sammanfattar den gemensamma frustration som de senaste åren väckt genom att visa hur kroppens tematik spiller över i ett yttrande av makten över liv. Till Göteborgs konstmuseum tar Julia Nyberg med dig för att diskutera museets roll som medskapare av sina verk och av konst i allmänhet. Jimmy Forsman berättar därpå hur Elon Musk har format sin tekniksyn i möte med science fiction-författaren Iain M. Banks, vilket följs upp av Åse Wergeland som går ut på stan för att få folkets svar på en tanke eller två som sprungit ur Musks transhumanistiska anda. Michael Støen bevisar varför man inte helt och hållet kan, eller ska, tröttna på covid-19 då han ger en ny blick på viruspartikelns spikproteiner.
Anton Nilsson intervjuar forskaren Hampus Östh Gustafsson med utgångspunkt i hans avhandling Folkhemmets styvbarn: Humanioras legitimitet i svensk kunskapspolitik 1935–1980 (2020). Samtalet kretsar kring hur synen på humaniora har förändrats och hur man kan förstå debatten om »humanioras kris«. Hugo Solding låter tänkarna Bruno Latour, Noam Chomsky, Slavoj Žižek och Hayden White tvista om huruvida den egyptiske faraon Ramses ii dog av tuberkulos eller inte, och vad – om vi ens kan yttra något om det – slutsatsen innebär för en existens.
Till sist recenserar William Csergö boken Absolut text: Om att läsa världen (Fri tanke, 2021) av Torbjörn Elensky, med en skarp ton som både väcker intresse för att läsa Elensky samt att gå i fackeltåg för litteraturens potential. Slutligen vill vi tacka alla som har bidragit till detta nummer: Ett särskild tack till våra insiktsfulla skribenter och imponerande illustratörer – ni har utmanat oss intellektuellt och praktiskt och varit exceptionellt uthålliga. Tack till alla våra kunniga och ambitiösa redaktörer, samt till alla andra som har stöttat vårt projekt.
